Känner en inre panik inom mig. Hatar den känslan. Prov imorgon och all press den för med sig förstör mig. Kinderna är fuktig av alla tårar och huvudet dunkar av all smärta. Är det nu man ska ge upp? Är det för mycket? Kommer jag klara allt det här? Det är tankarna som snurrar runt i mitt huvud just nu.

 

Det får gå som det går imorgon, känner jag  nu men jag vet att jag inte kommer känna så sen när man väl sitter där och det väl gäller.